Del 6: Lillehammer och Oslo, samt Maiden i Göteborg
Man måste ju vara lite kulturell också då man är på roadtrip, så det blev ett stopp i Lillehammer och i huvudstaden förstås.
Lillehammer var vi sugna på att se eftersom vi sett den norska serien "Lilyhammer" som då förstås är inspelad i Lillehammer.
Vi parkerade brevid "Flamingo bar" som är en av huvudinspelningsplatserna i serien.
Olympiska spelen har ordnats i Lillehammer.
Lillehammer var en liten och mysig stad. Det var enda dagen på hela roadtrippen som det regnade.
Där åt vi också ute första gången sedan vi körde över gränsen till Norge. Det blev norsk kebab. Samma dag körde vi vidare mot Oslo.
Framme i Oslo mötte vi upp Monika som var på kvällsjobb på Rikshospitalet. Vi hade äran att få sova en natt hos henne i hennes lyxiga lägenhet.
Utsikt över Ullevål och resten av Oslo i bakgrunden. För 6 år sedan tillbringade jag en oförglömlig månad här tillsammans med Ann-Sofie.
Följande dag var det dax för obligatorisk turisting i Oslo. Monika var med oss en stund innan hon skulle iväg på kvällsjobb igen.
Vi besökte 22. juli-senteret som är ett norskt statligt informationscenter om terrorattentaten i Norge 2011. Utställningen är belägen i Regjeringskvartalet där bilbomben detonerades
och åtta personer dog. Många av skadorna på huset finns kvar att beskåda, vilket också gjorde att allt kändes lite mer verkligt.
Där fanns film på en stor skärm att se från övervakningskameran som fångade upp då Breivik parkerade paketbilen med bomben i brevid/under Regeringskvarteret.
Där kunde man också se hur han klev ur bilen och senare hur papper, bråte och damm yrde på samma plats efter att bomben blivit detonerad.
Anton studerar delar som finns kvar av paketbilen.
I ett rum kunde man se foton och namn på alla som blev dödade i attackerna 22 juli. Ovan ses en tidslinje över allt som hände i Oslo och på Utøya.
Väldigt upprörande och känsloladdade bilder och citat. I ett litet rum kunde man sitta och se på intervjuer av folk som varit med om attackerna.
Bl.a. de som blev skjutna av Breivik på Utøya, men som överlevde. Väldigt intressant och gripande.
De falska polisbrickorna, norgeflaggan och nazihalsbandet som Breivik bar då han var på Utøya. Det var nästan lite kusligt att se på sakerna.
Så klart var vi ju tvugna att besöka Operahuset, eftersom Anton aldrig varit till Oslo tidigare. (Monika - "Living on the edge")
Monika övergav oss och vi började knalla mot Karl Johan, huvudgatan i Oslo.
Utanför slottet.
Sista stoppunkten i Oslo var Vikingskiphuset. Jag var dit 2010 med Fia, men tyckte att Anton, som i grunden är viking, behövde få komma dit och se äkta vikingaskepp.
Det var i slutet av 1800-talet som man hittade skeppen som egentligen fungerat som gravar för betydelsefulla vikingar.
Osebergskipet och Gokstadskipet.
Detaljer från stäven.
Tuneskipet är i lite sämre skick än de två andra.
Andra detaljrika sniderier av vikingarna. Skickliga killar var det, annat kan man ju inte påstå.
Efter vikingaskeppen började vi köra mot Sverige och Göteborg. Resan tog två timmar längre än beräknat p.g.a. trafiken.
Sent på torsdagskvällen anlände vi till Göteborg, där vi skulle övernatta hos Antons småkusin Julia.
Utsikt från balkongen på taket hos Julia.
Vi avslutade vår fina vecka med Iron Maiden-konsert på Ullevi.
Bruce tog emot hyllningar av publiken.
Ett mäktigt avslut på en annars mäktig och minnesvärd vecka. Vi sov en sista natt i Göteborg sen körde vi iväg mot Umeå/Holmsund. Vi körde nästan allt i ett sträck för att hinna med
kvällsbåten till Vasa. Vi hade planerat en natt till i Sverige, men kände att sängen hemma lockade mer än en natt på en rastplats i Sverige.
Sverige kändes lite tråkigt efter några dagar i underbart, overkligt vackra Norge.