Heej mitt vinterland

..nu e jag hääär! Idag var det en perfekt dag för att knäppa några fina vinterlandskapsbilder! Temperaturen har hållit sig strax över -20-sträcket hela dagen här i Hankmo. Det kyliga klimatet skapar problem för små vovsingar som Greta, vi hinner bara vara ute och gå i knappa 4 minuter innan hon börjar hoppa fram på tre ben. Allt för att undvika att tassarna ska röra den iskalla marken. Då får matte Johanna ta upp sin lilla guldklimp i famnen och röra sig hemåt mot värmen igen. Så några långa förbränna-fett-promenader bir de inte. Jag ska köpa tassalva nästa gång jag är i stan så kanske vi kan börja gå lite längre..några meter till.

Fina foton här nerifrån stranden blev det i alla fall! Så fina att jag int riktigt kunna bestäm mig för vilka jag sku lägga upp här på bloggen, så de blev några. Hoppas det inte stör er, mina kära besökare!









Notera: isen är inget att lita på ännu så vi har två rastlösa jakthundar som bara lääängtar efter att få bege sig ut i skogen och på isarna för att leta hare. Eller ja, Charlie ha väl inte riktigt fattat grejen med att söka hare då han är ute, men de kommer väl snart.

Jag tog mig an uppgiften att fotografera Charlie. Inte så lätt alla gånger då han rör på sig KONSTANT. Han trycker sig mot burväggarna och man ser i blicken hur han skriker: "KRAMA MIG! SLÄPP UT MIG! GÖR VAD SOM HELST!"



Slutligen lyckades jag få honom att sitta stilla några sekunder och fick ett foto som han inte är suddig på. Grattis!

Greta är heller inte alla gånger så lätt att ta foto på. Men till sist lyckades jag få ett fint foto på min älskade lilla vovve då hon ligger så fint i barnvaggan på ett sälskinn i vardagsrummet.



Klockan börjar bli mycket och det är snart dags för sängen. Jag skulle egentligen skriva detta inlägg lite tidigare men blev borttryckt från datorn då en viss Benkku sku hit och skicka in en ansökan till kulturfonden, det var sista dagen idag så det började bli bråttom. Istället satt jag och fixade en ny dragkedja till min vinterjacka som gått sönder. Men mina finger blödde och sved på grund av min ovana att sy.

Och jag förstår inte vart alla dagarna försvinner! Jag tycker att jag inte hinner göra något och så är dagen slut. Jag sitter knappt vid datorn och tvn är nästan aldrig påslagen och ändå bara rinner dagarna iväg! Jag hinner ju knappt skriva blogg! Telefonen har slocknat och jag har inte ens hunnit ladda batteriet. Skärpning!

Jaa-a tiderna förändras. Får några år sedan hade jag denna kväll legat spänd och förväntansfull i sängen inför morgondagen. Första december = första luckan i kalendern får öppnas. Jag har faktiskt fått en chokladkalender av mamma, men någon riktig spänning känner jag inte inför imorgon. Just nu tänker jag bara på alla saker som måste fixas.

Nej nu, hejdå datorn! Och hej sängen!
Gonatt!

p.s. Ann-Sofie, jag SKA skick ett mail åt dig imoron. Ja lovar!

Allmänt | | 2 kommentarer |
Upp